Hampa – en växt som främjar den biologiska mångfalden
|
|
Lästid 5 min
Din korg är tom
Fortsätt handla0 artikel
Ytterligare 69,00 € så blir frakten gratis!
Redan köpt: Rullpapper + provpaket
|
|
Lästid 5 min
INNEHÅLL
Tänk om en växt som är känd för sina fibrer och cannabinoider också skulle vara en tillgång för åkrarna? CBD-hampa kan minska behovet av vissa insatsvaror, snabbt täcka marken och passa in i en växtföljd. Låt oss då sammanfatta läget tillsammans.
Beroende på sort, såtäthet och odlingsförhållanden kan växterna snabbt ta över utrymmet mellan raderna. Bladen tar då upp en stor del av det tillgängliga ljuset, medan växtmassan begränsar den mängd ljus som når marken.
För ogräset är det inte direkt en inbjudan att etablera sig. I agronomiska studier beskrivs hampa därför som en gröda som kan konkurrera väl med ogräs och som, under vissa förhållanden, kan odlas med lite eller inga ogräsbekämpningsmedel.
Ogräspressen beror på jordmånen, klimatet, sorten, planteringsdensiteten och odlingsmetoderna. En väl etablerad odling har inte nödvändigtvis samma behov som en skytta där grödorna har svårt att gro.
Hampa kan alltså bidra till att minska ogrästrycket, men det är ingen mirakellösning mot alla oönskade växter.
När man tittar på ett hampafält ser man framför allt de långa stjälkarna och bladen. Men under jordytan händer det också en hel del, vill jag påminna dig om.
Hampans rotsystem kan nå betydande djup och bidra till att skapa växelverkan med marken. Precis som hos alla odlingsväxter tillför rötterna organiskt material genom sina utsöndringar och rester, vilket bidrar till utbytet mellan växten och markorganismerna.
Det vore en överdrift att säga att hampa automatiskt ”regenererar” vilken åker som helst. Däremot kan dess integrering i ett diversifierat jordbrukssystem bidra till en bättre markförvaltning. Forskningen om växtföljd visar just att en diversifiering av odlingarna främjar samspelet mellan rötter, mikroorganismer och organiskt material i marken.
Växtföljd innebär att man odlar olika arter efter varandra på samma odlingsytan under årstidernas växlingar. Denna mångfald gör det möjligt att påverka näringsupptaget, rotsystemen och trycket från vissa skadedjur eller patogener.
Hampa kan ingå i växtföljd tillsammans med spannmål eller baljväxter. Rekommendationerna varierar beroende på vilken typ av hampa som odlas, regionen och produktionsmålen.
Det är en intressant fråga, särskilt när det gäller den biologiska mångfalden.
Hampa är en anemofil växt, vilket innebär att dess pollen främst sprids med vinden. De manliga blommorna producerar pollen i överflöd, medan de kvinnliga växterna bär de blomställningar som är eftertraktade för sina cannabinoider – det är dessa som ger oss våra berömda CBD-blommor.
Hampa kan alltså inte jämföras med en gröda vars blommor är särskilt utformade för att locka bin med nektar. Men det betyder inte att ett hampafält inte har något värde för insekterna.
En studie av leddjurssamhällen som är knutna till industrihampa har visat att odlingen kan hysa olika grupper av insekter och att dess närvaro i jordbrukslandskapet kan bidra till mångfalden av tillgängliga livsmiljöer.
Man hör ibland att hampa kräver väldigt lite vatten, men det stämmer inte helt.
Vattenbehovet varierar beroende på sort, klimat, jordtyp, temperatur och odlingscykelns längd. Man vet att hampans vattenbehov ligger på cirka 500–700 mm under säsongen i Europa, med stora variationer beroende på lokala förhållanden.
Hampa behöver tillräckligt med vatten under etableringsfasen och vissa tillväxtfaser. När rotsystemet väl är välutvecklat tål den relativt torrare perioder, men även denna förmåga beror på sorten och miljön. I Medelhavsområdena kan det därför vara nödvändigt med bevattning.
Samma logik gäller för insatsvaror. Hampa kan ha god förmåga att konkurrera med ogräs, vilket kan minska behovet av ogräsbekämpningsmedel, men dess näringsbehov är inte obefintligt.
Kväve, fosfor och kalium påverkar växternas tillväxt, och behovet varierar beroende på odlingens syfte (fiber, frön eller cannabinoider). Även jordmånen, klimatet och sorten påverkar behoven.
En väl avvägd gödsling börjar alltså med kunskap om jorden. Att systematiskt tillföra mer gödsel innebär inte nödvändigtvis en bättre skörd.
Produktionsformen spelar också en roll för plantans behov. En odling avsedd för fiber har inte exakt samma agronomiska mål som en odling avsedd för blommor med högt cannabinoidinnehåll. Man måste också ta hänsyn till hur modern produktionen är och till innovationerna inom hampodlingen.
När det gäller bekämpningsmedel kan vissa odlingar bedrivas med begränsad användning av bekämpningsmedel tack vare konkurrensen från ogräs och hampans förmåga att växa snabbt.