Hampa i byggnadsindustrin: ett naturligt och isolerande alternativ
|
|
Lästid 4 min
|
|
Lästid 4 min
INNEHÅLL
Hampa håller på att revolutionera sättet vi bygger våra hus på. Miljövänligt, isolerande och fullt av sunt förnuft, återkommer det till rampljuset som en naturlig allierad för ansvarsfulla bostäder. Låt oss upptäcka det tillsammans!
Innan hampabetraktades som en marginell växt var den en integrerad del av traditionellt byggande. Dessfibrer användes för att tillverka rep, tyger, puts och till och med handgjorda tegelstenar. Under 1900-talet tog plast och betong över.
Men idag har det skett en kursändring medbehovet av mer hållbara och hälsosamma material. Hampa återigen hamnar i rampljuset.
Byggsektorn står för nästan 40 % av de globala koldioxidutsläppen. Jämfört med detta binder hampodling mer koldioxid än den släpper ut. En ton hampa absorberar upp till två ton koldioxid under sin tillväxt. När du bygger med hampa minskar du alltså ditt koldioxidavtryck redan från början.
Hampbetong (eller ”chanvroc”) är en blandning av hampstrån (den träiga delen av stjälken), naturlig kalk och vatten. Detta material erbjuder en unik kombination: isolerande, andningsbart, fuktreglerande och hållbart.
Till skillnad från traditionell betong spricker den inte vid temperaturförändringar och låter byggnaden ”andas”.
Hampa används inte bara i betong. Det finns i flera byggprodukter, såsom:
Dessa lösningar ersätter mineralull eller polystyren, som ofta kommer från fossila resurser och är svåra att återvinna.
Hampans porösa struktur gör att den kan lagra och avge värme långsamt, vilket stabiliserar inomhustemperaturen. På så sätt ger den svalka på sommaren och behaglig värme på vintern.
En 30 cm tjock mur av hampabetong har samma värmeisolering som traditionella isoleringsmaterial, men med den extra fördelen att den reglerar fuktigheten på ett naturligt sätt.
Hampfibrer absorberar också ljud. Genom att isolera väggar och golv till tak med hampskivor får du en märkbar akustisk komfort.
Hampbetong fungerar som en naturlig fuktregulator, den absorberar fukt när luften är för fuktig och avger den när luften är för torr. Denna andningsförmåga förhindrar mögel och förbättrar luftkvaliteten inomhus.
Hampa växer snabbt (cirka 4 månader) och kräver varken bekämpningsmedel eller intensiv bevattning. Den odlas i de flesta regioner i Frankrike och Europa. Att använda hampa i byggbranschen innebär att man stöder korta transportvägar och lokal ekonomi.
Dessutom är växten helt återvinningsbar: de långa fibrerna, eftersom hampa gör comeback inom textilindustrin, fröna för livsmedel eller kosmetika, och hampafiber för byggnadsindustrin.
Material baserade på hampa har en negativ koldioxidbalans under hela sin livscykel, från odling till rivning. Och när byggnadens livslängd är slut är hampabetong 100 % återvinningsbar eller komposterbar.
Slutligen är ett hus av hampa inte bara en bostad: det är en konkret åtgärd för klimatet.
Att bygga med hampa kräver verklig expertis. Hembeton, till exempel, sprutas eller hälls i formar runt en träkonstruktion. Det tar längre tid att torka än vanlig betong, men resultatet är oöverträffligt: en andningsbar, isolerande och naturligt reglerande vägg. Allt fler hantverkare utbildar sig i dessa tekniker, och branschen växer snabbt i Europa.
I Sverige har flera offentliga byggnader redan tagit steget. Skolor, passivhus, ekokvarter osv. Vissa hus som är helt byggda i hampabetong har enastående energiprestanda (upp till 70 % besparing på uppvärmningen).
Och arkitekter blir alltmer intresserade av det på grund av dess struktur, råa estetik och äkthet.
Hampans återkomst inom byggbranschen har bara börjat. Tack vare tekniska innovationer, nya miljöstandarder och ett ökat kollektivt medvetande lockar branschen redan investerare, men också arkitekter och hantverkare.