Från inhemska sorter till moderna hybrider: historien om hampans genetik
|
|
Lästid 4 min
Din korg är tom
Fortsätt handla0 artikel
Ytterligare 59,00 € så blir frakten gratis!
Redan köpt: Rullpapper + provpaket
|
|
Lästid 4 min
INNEHÅLL
Innan CBD-blommor som Cherry eller Amnesia fanns det regionala cannabisbestånd. I Afghanistan, Marocko, Thailand och Colombia har dessa landraser bidragit med en del av det genetiska arvet som ligger till grund för dagens förädlingsarbete, men vägen från en lokal växt till en modern CBD-sort är lång.
För att förstå dagens CBD-genetik föreslår jag att vi går tillbaka lite i tiden.
En landras är en population av växter som odlats och förädlats under många generationer i en viss region. Den är inte nödvändigtvis helt homogen.
Den kan till och med innehålla en betydande genetisk mångfald. Denna mångfald har utvecklats i samspel med klimatet, jordmånen, årstidernas längd, odlarnas metoder och de önskade användningsområdena.
De afghanska sorterna spelar en viktig roll i cannabisens moderna historia. Dessa sorter växer i en miljö där årstiderna kan vara relativt korta och väderförhållandena varierande.
Vissa egenskaper som förknippas med dessa genetiska egenskaper har sedan efterfrågats i avelsprogrammen. Man sökte framför allt efter mer kompakta växter, som blommade relativt snabbt eller kunde producera blomställningar med högt hartsinnehåll.
Men var försiktig, missförstå inte: ”Afghani” motsvarar inte ett enda, exakt definierat genetiskt avtryck. Forskning om landraser visar också att de traditionella populationerna gradvis har korsats med genetiskt material som införts från andra regioner.
Marocko har en lång historia av cannabisodling, särskilt i Rif-regionen. Även den lokala befolkningen har dock tagit till sig främmande genetiska varianter.
Genetiska studier av marockansk cannabis och CBD i Marocko har identifierat särdrag hos vissa gener kopplade till biosyntesen av cannabinoider, samtidigt som de visar på påverkan från genetiska faktorer som införts på senare tid.
Befolkningarna med ursprung i Sydostasien har utvecklats under tropiska förhållanden som skiljer sig avsevärt från dem i Afghanistan. De växter som traditionellt odlas i Thailand kännetecknas bland annat av långa blomningscykler och en morfologi som är anpassad till deras miljö.
Dessa genetiska material spreds sedan via internationella nätverk för utsäde och avel.
Genomstudier visar dessutom att vissa ekvatoriella populationer intar en särskild plats i cannabisens genetiska historia, som skiljer sig från många moderna kommersiella sorter.
Samma logik gäller i Latinamerika. De colombianska populationerna har utvecklats under ekvatoriella förhållanden och har bidragit till skapandet av många stammar som sedan använts i avelsprogrammen.
Under årtiondenas lopp har dessa sorter korsats med växter från andra regioner. De geografiska beteckningarna har därmed gradvis upphört att motsvara en enda sort.
Föreställ dig nu en förädlare som har flera populationer framför sig. Han kan leta efter en växt som ger många blommor, en annan som mognar snabbt, en tredje som har en särskild cannabinoidprofil eller en morfologi som är bättre anpassad för odling.
Han korsar vissa växter, observerar deras avkomma, behåller de exemplar som har de önskade egenskaperna och börjar sedan om från början. Det är så som stammar och hybrider skapas.
Principen gäller inte bara cannabis. Det är en klassisk metod för växtförädling. Cannabis kännetecknas dock av en hög grad av heterozygoti och en stor genetisk mångfald, vilket gör selektionen särskilt intressant… men också komplex.
I och med utvecklingen av genomtekniken har förädlarna idag ytterligare verktyg till sitt förfogande för att studera sambanden mellan växter, identifiera vissa genetiska markörer och bättre följa upp de egenskaper som eftersträvas.
Under lång tid har den kommersiella aveln av cannabis främst inriktats på växter med hög THC-halt. Sedan förändrade intresset för CBD målsättningarna för många avelsprogram.
Utmaningen blir då en annan: att få fram växter som kan producera stora mängder CBD samtidigt som THC-halten ligger inom de gällande bestämmelsernas gränser.
Forskarna skiljer framför allt ut flera kemotyper av Cannabis sativa utifrån de relativa andelarna av THC och CBD.
Uppfödarna kan alltså korsa olika stammar, välja ut de individer som motsvarar den önskade profilen och sedan gradvis stabilisera vissa egenskaper.
De kommersiella CBD-sorterna som finns idag är därför ofta resultatet av flera generationers avelsarbete, snarare än en enkel förökning av en gammal landras.
Ett sortnamn är inte ett genetiskt ID-kort. Två odlare kan sälja växter under samma namn samtidigt som de använder utsäde med genetiska skillnader.
Ett namn kan bli ett varumärke. En sort kan korsas, selekteras, förökas, döpas om eller distribueras av olika aktörer. Med tiden kan namnet leva kvar även om den genetik som låg till grund för det har förändrats.
Den faktiska genetiken beror på vilken stam som används, dess stabilitet, förökningsmetoden och det avelsarbete som utförts i ett tidigare skede.